Recension

BioShock

Texttyp: Recension Genre: Action Format: Xbox Utgivare: Take 2 Interactive Utvecklare: 2K Boston

Hype, mer hype, BioShock? Hur bra är egentligen spelet som alla snackar om? För att kort inleda er i var recensionen leder så är spelet så bra som alla säger. Däremot kommer denna recension med en liten annan vändning. Bort med spoilers och trams, du ska istället få reda på allt om spelet NÄR du köper det.

Kevin Levine var en man med visioner, drömmar och idéer. Han ser sina spel som kultur, som något mer än vi vanliga dödliga kan uppfatta.

As a kid, I was obsessed with 1984 and Logan’s Run. I love exploring what happens when good ideas fall apart.

Kevin yttrade dessa ord i tidningen Electronic Gaming Monthly, och det är i grund och botten vad spelet handlar om. Kort och gott hamnar man som Jack i undervattensstaden Rapture, byggd kring Ayn Rands teorier om Objektivism.
My philosophy, in essence, is the concept of man as a heroic being, with his own happiness as the moral purpose of his life, with productive achievement as his noblest activity, and reason as his only absolute
Fast Ayn fick själv inte ta del i spelet utan det sköts istället av Andrew Ryan, mannen bakom Rapture.

Du stöter under spelet på flera intressanta karaktärer, som alla på mer eller mindre relevanta sätt bidrar till storyn. Art déco är stilen som präglar hela Rapture, och tack vare 2K Bostons (tidigare Irrational) bra användande av Unreal Engine 3 ser vatten ut som vatten, blod som blod och metall som metall. Texturerna är välgjorda, animationerna är välgjorda och spelet är i slutändan tekniskt sett ”top notch”. Art déco är helt enkelt den konststil som rådde bland möbler under 20-talet till att vara populärt i staterna ändå tills början på 50-talet.

AI:n fungerar. Världen ger ett intryck av att ha ett eget kretslopp, även om fienderna inte alltid har alla chips i skålen. Ljudet i spelet är extremt stämningsfullt, alltifrån röster som låter som om de är från det 60-tal spelet utspelar sig i, till vapenljud och ljud från de varelser som lever i djupet.

Storyn är i sanning ett mästerverk. Jag tänker inte säga mer än vad jag redan nämnt med risk för spoilers, men du kommer förbluffas, förvånas, förvirras och förvridas av vad som sker. Allt sammanvävs med flera emotionella klimax under spelets gång. Spelet är en shooter. Det utger sig inte för att vara mer heller, Kevin har vart väldigt strikt på den punkten. Det finns dock inslag av rollspel och man märker tydligt att det influerats av hans tidigare spel i System Shock-serien.

Det som ger det mesta av rollspelselementen är genetiska modifikationer, kallade ”Plasmids” och ”Tonics” som låter dig såväl uträtta vad vanligtvis kan klassas som magi, eller helt enkelt bara för att förbättra din fysiska, och kanske till och med psykiska, kondition. Därutöver går det att uppgradera i princip allting i din arsenal, såsom vapen, hälsa och EVE, ”manan” som används för att använda dina plasmider. För att uppgradera och skaffa nya modifikationer används ADAM, som du får tillgång till genom ”Little Sisters”, vilka är små minst sagt annorlunda flickor som samlar ihop ADAM från lik inom Rapture. Det är dock inte helt smärtfritt att få tag i ADAM, för dessa små flickor beskyddas av ”Big Daddies”, och att hantera dem är ett helt kapitel för sig som du bör lära dig när du spelar igenom spelet. Värt att notera är att du faktiskt inte kan dö i spelet. Du återväcks i en såkallad Vita-chamber. Detta kan försätta svårighetsgraden i trubbel, men kör du på Hard, så ska du se att det inte blir en dans på rosor ändå.

Du ska köpa det här spelet. Det må ha slitage i vissa hörn, vilket jag ej går igenom på grund av, just det, en spoilerfri värld, men på det stora hela så är det bland det bästa du kan få tag i bland spel. Story, grafik, stämning, ljud och gameplay. Allt blir en salig röra som de flesta av er som läser detta garanterat kommer vilja ha mer av.

Du borde sluta sitta här och dega nu. Spela BioShock istället!
Kul notis:
Det är inte bara Rand och Orwell man kan dra referenser till, utan även Paul Auster och framförallt hans bok ”I sista tingens land”, som med sin förvrängda och förtvivlade stad på liknande sätt som BioShock skildrar förfall. Även här med flertalet väldigt oväntade twists i storyn.

About the author

Nordicgamers